Artrika skogar, konflikt med vilda djur och riktigt gott kaffe
Den svenska kaffefavoriten Arabica växer vilt i etiopiska höghöjdsskogar. Kan kaffebusken vara ett skydd mot avskogning? Det har forskare undersökt i ett av världens viktigaste områden för biologisk mångfald.
Behesha i Etiopien. Fotografi av Kristoffer Hylander.
Larmrapporter om minskande biologisk mångfald globalt blir mer och mer frekventa. Förra året gick FN:s panel för biologisk mångfald ut med att 1 miljon arter riskerar utrotning under det kommande seklet. Bevakningen visar att vissa områden, så kallade hotspots, är särskilt viktiga att omhänderta. Hotspots är oersättliga och hotade områden inom biologisk mångfald. Sydvästra Etiopien, där forskarna gjorde sin undersökning, är en del av en av 36 identifierade hotspots i världen med sin unika växt- och djursammansättning.
Biologisk mångfald: Artrikedom, genetisk variation inom arter samt mångfalden av ekosystem.
I den här studien åkte Kristoffer Hylander tillsammans med kollegor till bergiga, södra Etiopien för att undersöka vilken roll kaffebusken har i området. Den är en bra inkomst för befolkningen där den växer under trädkronornas skugga i skogen, i små dungar och i trädgårdar under enstaka träds skugga. Kan kaffeodlingen i skogskanterna skydda resten av skogen från nedhuggning? Hur påverkas biologisk mångfald? Detta har forskarna tagit reda på.
Hotspot: Ett område som är oersättligt, genom att det finns minst 1500 växtarter som inte finns någon annanstans i världen, och hotat, genom att minst 70% av den ursprungliga växtligheten försvunnit.
Ekosystemtjänster knyter samman natur och människa
Natur och människa har än idag starka kopplingar, trots att moderna samhällen kan verka självständiga. De tydligaste bevisen på det är naturens resurser, till exempel grödor som kaffe och rent färskvatten. Mänskligt skapade resurser kan till viss del ersätta några av naturens tjänster, medan många är oersättliga. Naturens tjänster brukar benämnas som ekosystemtjänster och dessa delas in i olika kategorier.
Ekosystemtjänster: Produkter och tjänster som organismerna i naturens ekosystem tillhandahåller och som bidrar till människans välfärd och livskvalitet.
De olika kategorierna av ekosystemtjänster. En fjärde kategori, stödjande, brukar nämnas som en övergripande kategori. Tjänsterna i den kategorin behövs för att de andra ska fungera.
Utifrån kategorierna blir det tydligt att naturens materiella resurser bara är en liten andel av det vi drar nytta av. Vi drar ju även nytta av att naturen ger oss ren luft och vackra miljöer. Ekosystem är en avgränsad yta där levande organismer, allt från djur till mikroorganismer, lever i samspel och påverkar varandra. Ett ekosystem kan till exempel vara en sjö eller större områden, och människan är ofta en del av ekosystemen. Ekosystemtjänster bygger på levande organismer. FN:s panel för biologisk mångfald har beskrivit att av 18 analyserade globala ekosystemtjänster har 14 redan försämrats.
Ekosystem: Allt liv och den icke levande miljö som finns i ett avgränsat naturområde.
I Etiopien är kaffebönan Arabica en försörjande tjänst. Etiopierna både dricker kaffet själva som exporterar det. Kaffebusken är dock inte en ekosystemtjänst som står för sig själv i den fuktiga skogen. Den behöver stå under en skugga av höga träd, som enligt vissa borde bli virke – även det en försörjande ekosystemtjänst. En avvägning behöver ofta göras mellan olika ekosystemtjänster och i det här området finns även ett antal processer som man skulle kunna kalla ekosystemotjänster, alltså sådant som naturen ger som försämrar människans välfärd och livskvalitet. Dessa otjänster beskrivs senare i det här bladet.
Idag handlar många diskussioner om biologisk mångfald om hur viktiga naturens ekosystemtjänster är, men det finns också en pågående debatt om att ekosystemtjänster tar för mycket fokus. De är ett smidigt verktyg för att kartlägga vad naturen bidrar med till våra samhällen men flera forskare ställer även frågan: Borde inte vissa naturtyper bevaras oavsett vad de kan bidra med till människan?
.JPG)
Kaffebusken: Ett skydd för tropisk skog
Etiopien är ett bergigt land med varma dalar och svalare bergstoppar. Kaffebusken trivs i fuktig skog mellan 1300 – 2000 meter över havet. Forskarna ville veta om kaffeodlingar kunde bidra till att bevara skog och undersökte därför gamla satellitbilder över skog i två områden (Bonga och Goma-Gera), från 1973 till 2010. De kunde då se på vilka höjder skog huggits ner under alla år. Forskarnas aning visade sig stämma – skog på höjder där kaffebönan växer huggs inte ner i samma utsträckning som annan skog. Resultatet innebär både att skog med kaffebuskar har ett extra skydd mot avskogning och att skog utan kaffe behöver extra skyddsåtgärder för att inte huggas ner.
Översikt över studieområdet. Genom att klicka på markeringarna syns detaljer på plats.
Hur mår skogen där kaffet växer?
Utifrån forskarnas fältundersökningar är det tydligt att skog där kaffe växer inte har lika stor mångfald som andra skogar. Även om kaffe växer bra i skogen så betyder inte det att området lämnas orört. Bönder som vill maximera sin kaffeskörd kan hugga ner annan låg växtlighet för att kaffet ska växa obegränsat under trädkronorna.
För att sammanfatta forskarnas resultat så vet man att skog där kaffe växer inte huggs ner i samma utsträckning, men den tenderar också att ha mindre mångfald. En skog med lite mångfald är bättre än ingen skog alls ur naturskyddsperspektiv, men att arbeta för att bevara mångfalden i skogarna behövs också inom den viktiga hotspoten. Biologisk mångfald är en grundbult för att bevara alla de tjänster naturen ger oss som vi är beroende av.
Djur och växter hand i hand med befolkningen
Vid intervjuer av bönder i området så visar det sig att kaffebusken anses vara en anledning att inte hugga ner skog. Utan skogens skuggande effekt så växer kaffe inte stabilt. Det är däremot väldigt få bönder som endast livnär sig på kaffe. Kaffebusken är en viktig inkomstkälla då en stor andel kan säljas, medan andra grödor på ger mat på bordet till familjen. Det finns också anledning att inte vilja bo och ha sitt jordbruk nära skogskanten, trots att det är där man kan skörda kaffebönan, och det är de vilda djuren.
Till vänster: Kaffebönan samlad för export. Till höger: Kaffebönan på busken innan den är redo för skörd, då den får en röd nyans. Fotografier av Kristoffer Hylander.
Naturen bidrar inte bara med tjänster utan skapar också problem. Vilda djur lever i konflikt med människor, då till exempel vårtsvin och babianer är förtjusta i majsgrödorna, och leoparder kan attackera kor och åsnor. Förlusten av resurser är en tydlig nackdel, men det finns även mindre tydliga nackdelar med att bo nära skogen. För att hindra vilddjuren krävs mer arbetskraft och man tvingas lägga mer tid på att vakta sin mark, natt som dag. Brist på tid kan resultera i att man inte kan odla lika många grödor. I vissa fall blir familjer tvungna att hålla barnen hemma från skolan för att ha tillräckligt med arbetskraft för jordbruket. Trots det har man sett att bönderna anser att fördelarna med att bo nära skogen överväger nackdelarna när det finns kaffe. Att bönder finns nära skogen och brukar marken ger i sin tur skogen ett extra skydd, då den annars riskeras att huggas ner.
Etiopien har en växande befolkning där majoriteten arbetar inom jordbruk. Ett hållbart jordbruk är viktigt både för befolkningen och mångfalden. Om befolkningen har bristande resurser och kämpar för att gå runt så är risken större att ta till kortsiktiga lösningar – som att hugga ner skog för att sälja virke och odla på större yta, eller att maximera kaffeodlingen och skapa skogsområden med liten mångfald då man hugger ner mycket växtlighet. Arbete med biologisk mångfald och social välfärd är svårt att separera. Men i sydvästra Etiopien, med en unik och hotad artrikedom, går dessa hand två i hand.
Vill du veta mer?
Här kan du läsa om den utsatta vilda kaffebusken, varför den är viktig och vad man kan göra som konsument.
Slutsatser:
Ekosystemtjänster exemplifierar hur människa och natur är tätt sammankopplade än idag.
Den etiopiska kaffeodlingen är ett exempel på hur människa och natur står i konflikt, där fördelen med skogen är tillgång till kaffebusken och nackdelen är vilda djur som skadar ens jordbruk.
Forskare har upptäckt att kaffebusken har en skyddande effekt, då skog med kaffebuskar inte huggs ner i samma utsträckning som annan skog. De har också sett att skog med kaffebuskar tenderar att ha mindre mångfald än annan skog. I viss skog där kaffe odlas hugger man ner den låga vegetation som riskerar konkurrera med kaffet, varför mångfalden utarmas.
Forskare anar att det finns kopplingar mellan bevarandet av biologisk mångfald och befolkningens välstånd, eftersom skogen kanske inte riskerar att utarmas lika mycket när småskaliga jordbrukare har det gott ställt.
Kristoffer Hylander är professor vid Stockholms Universitet och undersöker hur biologisk mångfald varierar på olika platser och i olika tider. Han arbetar med detta i både Sverige och Etiopien. Artikeln byggdes på satellitbilder såväl som fältarbete.
Forskningsbladet sammanställdes av Eva Gylfe, forskningskommunikatör. Vetenskapens Hus och Bolincentret för klimatforskning är samarbetspartners och kommunikationsprojektet finansieras av Hasselbladsstiftelsen. Informationen bygger på Kristoffer Hylanders forskningsartikel men har också utgått från följande källor:
- En bok med samling av forskning inom ämnet: Manlosa, O. A., Rodrigues, P., Shumi, G., Hylander, K., Schultner, J., Dorresteijn, I., Hanspach, J., Senbeto Jiren, T., Mausbach, M., Abson, D. J., Senbeta, F., Fischer, J. (2020). Harmonising biodiersity conservation and food security in southwestern Ethiopia. Lueneburg, Tyskland: Pensoft. Boken finns som pdf.
- Nationalencyklopedin, Vad är ekosystemtjänster? (hämtad 2020-04-08).
- Naturvårdsverket, Vad är ekosystemtjänster? (hämtad 2020-04-08)
- Conservation international, Vad är ekosystemtjänster? (hämtad 2020-04-08)
- Naturvårdsverket, rapport 6917 (Januari 2020). Global utvärdering av biologisk mångfald och ekosystemtjänster: Sammanfattning för beslutsfattare (IPBES).
- Nationalencyklopedin, Ekosystem. (hämtad 2020-04-08)
